minstorafight.blogg.se

 

På lördagen sen så vaknade jag och hade sååå ont i rumpan....det värkte hur jag än satt eller låg, på söndagen kom febern och smärtan fortsatte....måndag morgon och fortfarande feber, jag ringer in till lasarettet så de förbereder akuten att jag kommer, det visar sig vara en varböld som sitter inne i rumpan, ingen trevlig undersökning....tre doktorer är där och rotar. Blir uppskickad till op men när jag vaknade så hade de inte kunnat göra nåt då den inte var mogen. Tanken var att de skulle skära i den och tömma den....men jag blev inlagd istället och fick antibiotika, har fått komma hem idag, och mår bättre. Så skönt att slippa smärtan. 

Igår var det tisdag och vi hade träff med doktorn nr2 från onkologen, de gör alltid så att det är två som tittar på en patient när man får ett sånt besked som jag fick förra veckan. Jag har träffat denna doktor innan oxå, jättebra. Då hon och Göran diskuterar mig i vanliga fall så hade vi inte så höga förväntningar men det fanns ändå ett hopp. Vi börjar med att gå igenom vad Göran så och diskuterade det, och jag säger att det känns inte rätt att ge upp nu...nä så hon vi provar ett annat cellgift. Ja så jag och jag ställer upp på allt, är gärna försökskanin, så hon skulle ringa till Lund och se om de har någon studie jag kanske kan va med i. Så det tändes en gnutta hopp igen. Det kan ge mig lite mer tid hoppas vi. 

Detta är läget just nu. Hoppas på det bästa.